torsdag 24 juli 2008

Jag vill ge upp nu

Som om världen inte pissat ned mig tillräckligt på sistone. Talade åter igen med Antagningen idag, för att reda ut varför mitt snittbetyg var beräknat på 2600 poäng istället för 2350 som slutbetyget är på. Då visar det sig att jag blivit blåst ännu en gång. Man får inte byta ut befintliga betyg i slutbetyget med andra kurser. Man MÅSTE läsa upp just de kurser som finns i slutbetyget. Vilket för min del innebär:

Företagsekonomi A
Företagsekonomi B
Filosofi A
Historia A
Kemi A
Fysik A
Naturkunskap A
Naturkunskap B
Tyska steg 3


Jag känner mig i ärlighetens namn benägen att ge upp nu. För vem fan hade tagit med de kurserna i slutbetyget, om de hade vetat att de måste läsa dem igen? Inte jag.
Jag är så jävla less nu. Så jävla less. För att inte tala om att jag måste läsa dem inom ett år.

Jag vill ge upp nu.

tisdag 15 juli 2008

Ge inte upp

Efter en dryg timmes väntan i telefonkö kom jag igår fram till Antagningen i Strömsund. (Min snälla chef lät mig ringa på arbetstid, med högtalaren på på telefonen så jag skulle höra när de svarade) Det visar sig att det inte var de som var inkompetenta. Utan snarare systemet och eventuellt ett par studievägledare som givit ut bristfällig information.

Så här ligger det till. När du fått ut ditt slutbetyg kan du komplettera vid ansökan med enskilda betyg, det är inga problem. MEN. De kurser du vill komplettera med får INTE vara lokala kurser. Sådana får man bara räkna med om de finns i slutbetyget. Alltså har jag läst 300-350 poäng (minns inte exakt) som jag inte har någon som helst nytta av. Det är nästan en hel termins studier. Åt helvete. Framförallt är det nästan 80 000 i studieskulder som jag gärna varit utan. Jag är inte så lite bitter. Inte främst för pengarna, utan för att jag nu måste läsa ett helt år till för att ens ha en chans att komma in. Och i och med att jag inte får läsa lokala kurser måste jag hålla mig till skitämnen som fysik och matte och annan skit.

Så alla som tänkt läsa upp kurser på komvux, TÄNK PÅ DET! Man undrar hur många som går på samma nit som jag. Jag har då aldrig fått höra om någon sådan regel, och i min mening är den helt absurt dum. Om kursen kan räknas med i slutbetyget borde den rimligtvis vara lika mycket värd utanför slutbetyget. Jävla byråkrati.

Ett litet plåster på såren var i alla fall min chefs lilla peptalk när han hörde hur det låg till. Han sa åt mig att inte ge upp, samtidigt som han lovade att försöka fixa lite jobb till mig under hösten så jag slipper ta fullt studielån. Det går ju inte att garantera något, men jag vet i alla fall att jag har hög prioritet på vikarielistan. Det känns jäkligt bra. Att ha 240 000 i studieskulder INNAN man börjat på universitet känns ju långt ifrån optimalt. Så nu kanske jag kommer lite billigare undan. Vi får se.

Tills vidare fokuserar jag på att jobba, så löser jag det andra sedan. Tjänar inte mycket till att gå och gräva ner sig för varje bakslag. Problemen blir inte mindre för det.

söndag 13 juli 2008

17,88

För exakt en vecka sedan blev vi Ford-ägare. Har inte haft tid att skriva, all tid har gått åt till att jobba, sova och köra bil. För att inte tala om all tvättning och vaxning och gud vet vad.
Men vi är i alla fall väldigt nöjda med bilen, finns inget direkt att klaga på förutom att stängningsanordningen på tanklocket är trasigt. Men vi ordnade en provisorisk stängning, så får vi se vad man kan göra åt saken senare.

Känns lite surrealistiskt varje gång jag åker iväg till jobbet och V6'an spinner som en kisse under huven. Visst har jag kört nyare bilar med mer komfort och allt, men den här äger vi själva så det blir en helt annan sak. Det känns nästan lite brottsligt, som att det nog egentligen inte är vår bil, eller något annat fånigt. Men snart har man väl vant sig.

Har avverkat tre av åtta veckor på jobbet nu. Är outgrundligt less, men mest för att jag är så trött hela tiden. Jag lyckas aldrig gå och lägga mig i vettig tid, oavsett hur trött jag är på kvällarna. Hoppas jag hinner vara ledig lite innan jag ska börja plugga igen, kan behöva ett par dagar på mig att sova igen allt.

På tal om skola fick jag igår besked om första urvalet till Psykologprogrammet i Umeå. Och jag blev arg. Väldigt arg. På något jävla vis har de lyckats låta bli att ta med de 400 poäng jag läst sen ifjol, så jag hamnade på reservplats 150. Jag vet inte hur eller varför, men det kan aldrig stämma. Men givetvis fick jag beskedet igår (lördag), och deras kundtjänst har öppet måndag till fredag, så jag får inget veta förrän imorgon. Förvisso hade jag inte räknat med att komma in, särskilt inte på första urvalet, men jag måste ju få räkna de poäng jag läst, annars är det bara att kasta in handduken. Enligt deras beräkningar har jag nu ett betygssnitt på 17,88 som enligt mina beräkningar borde vara runt 19,2. En viss skillnad! Argh, garanterat semestervikarier som ligger bakom. Eller allmänt inkompetent folk.

Bleh.