tisdag 19 januari 2010

En kortfattad uppdatering av tiden som varit

Lusten, behovet eller orken till att omvandla livet till ord i en blogg verkar saknas mig. Ibland kliar det i fingrarna, när tankarna nöter hål, men oftast hinner jag inte mer än starta upp datorn så är behovet borta. De få jag vet som läser bloggen läser också på facebook, där alla "intressanta" uppdateringar i livet dyker upp. Men jag kände ändå att det var dags för en lite summering av vad som hänt sen sist, ifall någon inte följer mitt liv via facebook..

Nathalie har varit dryga halvåret på dagis, och trivs som fisken i vattnet. Hon har fått en "bästa kompis" och tjatar om att få gå till skolan de dagar hon är ledig. Det är viktigt det där med att det heter skola, och inte dagis. Hon har bestämt så!

För egen del är det lyxigt att ha henne där, fem av sex dagar är jag ledig medan hon är där vilket har öppnat för helt nya möjligheter. Förvisso har det mest inneburit att jag har en relativt normal "städrytm", eftersom det är mycket skönare att städa när hon inte hänger i kjolarna! Någon enstaka gång har det blivit en tur på stan eller en välbehövd tupplur efter avlämningen på dagis.

Det där med jobb har ju också förändrats en del, och till det bättre dessutom. Den 1:a december fick jag fast anställning på Konsum, om än bara 50% så är det en regelbunden lönecheck varje månad som i regel drygas ut lite med extratimmar när det erbjuds. Det är nästan orimligt så mycket lägre min stressnivå är nu jämfört med ifjol vid den här tiden. Får mig att undra hur jag överhuvudtaget kunde fungera på en relativt normal nivå. Men det var då, och nu är livet riktigt behagligt. Bara känslan av att ha framförhållning längre än en vecka är så tillfredsställande. "Arbeit macht frei" är kanske en osmaklig beskrivning, men precis så känns det. Jag har sällan kännt mig så fri och så trygg på samma gång. Inte i vuxen ålder, det kan jag lova.

Förhoppningarna om 2010 ligger nog mest i att J's utredning kommer igång, så det här vacuumet vi verkar sväva i släpper. Just nu är han fullt upptagen med Zealotry, inspelning av nya skivan är i princip klar och väntar på tryckning, en website är under konstruktion och under helgen som var hade vi fotosession i köket med samtliga medlemmar. Så livet som sjukskriven verkar vara allt annat än lugnt!

Till sist har vi fått tillskott i familjen, igen, den här gången med tre nya individer. Mephisto blev påkörd den 29:e september ifjol, så nu den 5:e januari hämtade vi en ny kisse. Bara 8 veckor gammal kom den här tussen in i våra liv:



Sin 2010-01-05


Sen kom även två andra typer samma dag, nämligen Kaj och Börje eller Kai och Boijje om man ska vara dialektal.




Kaj och Börje 2010-01-05

lördag 12 september 2009

Bara lite bilder

Soot - kom till familjen 10/9 2009






Paprika?

Min enda tomat!



måndag 7 september 2009

School Girls Have More Fun

Nathalie har börjat på förskola, första dagen idag och jag är stolt och glad och förtvivlad på samma gång. Hon är plötsligt så stor och duktig, leker med andra barn och ser lycklig ut. Jag blir så glad för henne, hon trivs även om hon inte alltid hänger med på allt eller förstår varför man måste sitta i ring och vara tyst och lyssna. Men det lär hon sig ju snabbt. Nytt ställe, nya rutiner.

Men samtidigt så känner jag mig förtvivlad för att jag måste utsätta henne för den världen som jag upplevde i skolan, där jag var mobbad och rädd. Det är inget som säger att hon hamnar i min situation, men rädslan att hon gör det finns där. Hon är bra mycket sturskare och framåt än jag någonsin varit, vilket känns bra, men jag kan inte hjälpa det. Och det blir ju inte bättre av att hennes förskola ligger på samma skolgård som jag gick i högstadiet. Har såvitt jag kan minnas inget glatt att komma ihåg från den tiden, den platsen.

Förmodligen är jag mest överväldigad av dagens "stora steg", för trots allt är det här bara första dagen på hennes skolliv, som förmodligen inte slutar förrän hon är redo att flytta hemifrån. Och lägger man då till alla minnen som väcktes till liv för egen del så är det klart man blir lite söndertrasad i hjärtat.

måndag 24 augusti 2009

Höst

Sommarens jäkt är över. Nio veckor på Konsum avbetade och en höst av ovisshet väntar. Skönt att vara ledig just nu, att vakna utan att veta vad dagen innebär känns lyxigt när man vant av sig. Kanske blir huset ordentligt städat, altangolvet lagt, bilen vaxad inför vintern och högarna av tvätt rena och invikta i garderoberna. Vi får se, jag gör det jag känner för när jag känner för det. Just nu känner jag för att vara hemma, njuta av familjen och påta på i lugnet. Om en vecka ska Nathalie på återbesök till BVC för att kolla om hennes syn är bra, och om två veckor börjar inskolningen. Däremellan ska jag på räkbåten med jobbet, vilket känns lyxigt och spännande.

Runt omkring stormar världen, människor verkar inte finna ro, men just nu känner jag att jag gjort just det. Funnit ro. Jag är så nöjd man kan vara. Rent praktiskt är det struligt som vanligt, TV'n har gått sönder (drulleförsäkringen går ut om 3 veckor, lite flyt får man ha), kylen leker frys emellanåt (mjölken var ett block av is en morgon) och första besiktningen på forden väntar (ABS+antispin-lamporna lyser efter behag). Men det gör mig ingenting, för min familj den har jag kvar, resten av världen kan jag vara utan om jag måste.

Dessutom vann jag ju 150 kronor på triss i veckan, så nånting har ju gått min väg! Haha...

Förkylningarna har löst av varandra här hemma, jag först och sedan Nathalie som nu har en sån hosta att hon igår kräktes upp hela middagen. Hon väcker både sig själv och mig på nätterna med sin hosta, men idag köpte jag hostmedicin så förhoppningsvis får vi sova inatt. D fick sin andel i helgen så nu nyser och hostar han. Men vi har varit friska sen i vintras så det var väl vår tur.

Nu sover Natti, och vi ska krypa i säng och titta på City of Embers. Bäst den är bra Emma, såg att du gillade den så vi litar på ditt omdöme! ;)

Over 'n' out!


måndag 27 juli 2009

Equillibrium

Jag är trött, men nöjd. Blev antagen till psykologprogrammet, äntligen, efter 3 års misslyckanden. Efter nogrannt övervägande har jag kommit underfund med att det inte är rätt tid för mig att slänga mig in i universitetsvärlden, och jag känner mig nöjd med mitt val. Det känns rätt. Jag har många år på mig än, innan det är försent. Att veta skänker lugn.



Bara för att den framkallar små bubblor av skratt.


lördag 4 juli 2009

Mhm...


Just precis så är det.

måndag 15 juni 2009

Redigerad



Så var det gjort. Det långa håret, som toppats max 1 gång per år de senaste 8 åren har gjort sitt. En sax, plattång och lite hårspray senare har jag en avsevärt kortare frisyr, men ändå åt det långa hållet. Trodde inte jag skulle kunna bli såhär nöjd, men å andra sidan har jag inte hunnit försöka mig på att fixa till det själv ännu. Men jag känner mig ny och fräsch, påkostad och kvinnlig. Helt underbart.

Bilden är verkligen inte särskilt bra med hänseende till nya frisyren, den visar faktiskt nästan inget alls, förutom ungefär hur kort det är vid ena axeln och luggen. Det blev tyvärr inte några bilder som var bättre. Ni får kolla IRL eller vänta på en bättre bild. (Håll inte andan..)

På måndag börjar semesterperioderna, och jag träder i tjänst som semestervikarie för kommande 10 veckor. Om ni tycker ni sett lite av mig nu så kan ni ju föreställa er.. heltid åtminstone 8 av de veckorna dessutom.

Trevlig sommar alla, vi ses till hösten! ;)